I Sverige har det bedrivits distansundervisning i över 100 år. Idag är distansundervisning en mycket vanlig studieform, främst inom universitet, högskola och annan vuxenutbildning samt på gymnasienivå och inom folkhögskolor och studieförbund, där man använder begreppet “flexibelt lärande”.

Distansundervisning innebär dels att undervisning inte är bunden till en viss plats till exempel ett klassrum, dels att lärare och elev inte träffas särskilt ofta utan kunskapsöverföringen sker i skriven form och/eller via video/webb-konferenser. Historiskt sett har brevkurser varit det vanligaste men numera är internet den viktigaste plattformen. På grund av denna teknologiska utveckling och implementering av webbaserade portaler och lärplattformar har det blivit både enklare och mer effektivt att studera på distans. Det har lett till att tempot i interaktionen snabbats upp och frågor kan besvaras direkt, man kan ha en personligare kontakt med sin distanslärare och så vidare. För mer information kan man med fördel besöka https://distansinstitutet.se/.

Distansundervisning innebär att undervisningen är interaktiv genom att man använder informations- och kommunikationsteknik, men utan att undervisningen sker i realtid. Elever i grundskolan och motsvarande skolformer samt elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kan under vissa förutsättningar få distansundervisning. Här kan du läsa om vad som gäller kring distansundervisning.

Skillnaden mellan distansundervisning och fjärrundervisning

Distansundervisning definieras i skollagen som interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i både rum och tid.

Vid distansundervisning finns det inget krav på att det ska finnas en handledare eller lärare fysiskt närvarande. Men distansläraren ska ha regelbunden direktkontakt med eleverna.

Vad är fjärrundervisning?

Fjärrundervisning definieras i skollagen som interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid.

Elever som deltar i fjärrundervisning ska göra det i lokaler som skolenheten disponerar. I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det finnas en handledare närvarande där eleverna befinner sig. Även i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska en handledare vara närvarande, men i dessa skolformer är det inte alltid nödvändigt att handledaren befinner sig i samma lokal som eleverna under hela lektionen. En handledare i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan kan därför exempelvis stödja flera elevgrupper samtidigt.

Huvudregeln är att undervisningen i de obligatoriska skolformerna samt gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska bedrivas som närundervisning. Men en del elever kan av olika skäl ha svårigheter att delta i sådan undervisning. Distansundervisning får användas som särskilt stöd för elever som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik, men bara om alla andra möjligheter till särskilt stöd är uttömda eller bedöms olämpliga. Distansundervisning kan då vara ett möjligt alternativ. Det måste alltid göras en individuell prövning, det vill säga en prövning från fall till fall, av om en elev behöver distansundervisning. För att skolan ska få använda distansundervisning som särskilt stöd krävs också att elevens vårdnadshavare samtycker till detta.

I lågstadiet får distansundervisning som särskilt stöd bara användas om det finns synnerliga skäl, det vill säga extra starka skäl. Det innebär att distansundervisning som särskilt stöd som huvudregel bara får ges till elever i mellanstadiet och högstadiet.