Visste du att du kan påverka vem som ärver dig? Den dagen du går bort kommer en eller flera personer ärva dig, det vill säga ärva dina tillgångar, genom ett så kallat arvskifte. Har du barn, barnbarn eller barnbarnsbarn (bröstarvingar) kvar i livet när du går bort ska dessa enligt den svenska lagen, ärvdabalken, ärva dina tillgångar. Bröstarvingarna har rätt till 50% av det totala arvet. Detta kallas för laglott och ska delas lika mellan samtliga av de bröstarvingar som finns kvar i liv.
Om du däremot valt att skriva testamente innan din bortgång kommer ditt arv ges över till den eller de personer du angivit som arvingar där i, så som särkullbarn eller bonusbarn. Har du några biologiska bröstarvingar kommer resterande 50% av arvet att ges över till de testamenterade arvingarna, medan hela arvet ges till arvingarna om du inte har det.
Påverka hur ditt arv fördelas
Det är inte alltid säkert att man vill att ens bröstarvingar, det vill säga barn, barnbarn eller barnbarnsbarn, ska få ta över arvet i samband med att man själv går bort. Utan för de som till exempel inte har någon relation till sina barn eller som fått barnbarn utan att själv vara medveten om det finns det ofta önskemål kring att arvet ska gå till någon annan.
Vanligt är till exempel att man vill kunna ge över de tillgångarna man har vid bortgången till en sambo, en förälder, en släkting, ett särkullbarn eller ett bonusbarn. Beroende på hur situationen med barn och giftermål ser ut för dig kan det vara fullt möjligt att påverka hur ditt arv fördelas, det åtminstone en del av tillgångarna.
Bröstarvingar har rätt till laglott
Enligt den svenska lagen ärvdabalken har bröstarvingar alltid rätt till en så kallad laglott. Med bröstarvingar syftar man till dina barn, barnbarn eller barnbarnsbarn, och med laglott menar man de 50% av det totala arvet som potentiella bröstarvingar alltid har rätt till.
Oavsett hur din relation ser ut och om du skrivit ett testamente där annat hävdas går det sällan att komma ifrån denna bestämmelse om bröstarvingarnas laglottsrätt. Lagen om bröstarvingar gäller inte för så kallade särkullbarn eller bonusbarn.
Om den avlidne var gift
En liten notis i detta, som är avgörande för om bröstarvingarna direkt kommer få rätt till sin laglott i samband med bortgången eller om de får vänta på tilldelningen är om den avlidne var gift eller inte. Var den avlidne gift och de hade gemensamma barn är det dessa gemensamma barn som automatiskt blir bröstarvingar.
Dessa gemensamma barn får dock rätt till sin laglott först när båda föräldrarna avlidit. Det vill säga, om exempelvis makan och mamman till barnen avlider först träder arvsrätten för bröstarvingarna in först när maken och pappan till barnen går bort. Till dess är det den efterlevande maken/ makan som avgör om arvet ska fördelas, och isåfall hur.
Om det inte finns några bröstarvingar, vem ärver då?
Visar det sig att den avlidne inte hade några bröstarvingar vid bortgången kommer svaret på frågan om vem som ärver kvarlåtenskapen se helt annat ut. Finns det inga bröstarvingar med i bilden är det nämligen antingen testamentet – om det skrivits ett sådant – eller ärvdabalken som påverkar hur och till vem arvet fördelas.
Detta gäller då ett testamente skrivits
Har den avlidne skrivit ett testamente innan bortgången är det informationen som står där i som blir avgörande för vem som ska få ärva. Faktum är att man i ett testamente helt fritt kan ange vem som ska få rätt till arvet, det helt enligt det man själv önskar. Den som ska få ärva behöver alltså inte vara familj, släkt eller ha annan nära relation till dig.
Vill du till exempel att din sambo ska ärva, eller vill du kunna ge ett särkullbarn arv, kan du skriva det i ditt testamente. Dina önskemål kring vem som ska ärva dig, och vem som ska ärva vad, kommer dock inte gälla om du inte skrivit ett testamente eller om det visar sig att dokumentet är ogiltigt. Sambor, och inte heller kusiner, ärver inte utan testamente.
Så fördelas arvet om ett testamente inte har skrivits
Om det däremot visar sig att den avlidne inte har skrivit ett testamente, eller att detta är ogiltigt, kommer den svenska lagen ärvdabalken avgöra vem som har arvsrätt. Där går man efter tre rangordnade arvsklasser, vilka är följande:
- Första arvsklass: bröstarvingar – barn, barnbarn eller barnbarnsbarn
- Andra arvsklass: föräldrar och syskon
- Tredje arvsklass: mor- och farföräldrar, samt moster, faster, morbror och farbror
